Av Hanna
Hon byggde på något som kom att kallas mitt liv
Jag förstog inte riktigt var det var
Bara att det var mitt allra längsta kliv
Gången, den som alltid finns där kvar
Väntar på en vart man än vänder vad man än gör
Håller hårt ens händer tills sista andetag
Vad ska jag nu göra? Är allt som jag hör
Jag drar loss händerna, det får vara mitt bedrag
Jag ser hur snabbt blodet det rinner,
känner hur jag sakta försvinner
Jag förstog inte riktigt var det var
Bara att det var mitt allra längsta kliv
Gången, den som alltid finns där kvar
Väntar på en vart man än vänder vad man än gör
Håller hårt ens händer tills sista andetag
Vad ska jag nu göra? Är allt som jag hör
Jag drar loss händerna, det får vara mitt bedrag
Jag ser hur snabbt blodet det rinner,
känner hur jag sakta försvinner
Kommentarer
Trackback
